Hej min vän!

Jag vill bara berätta att jag är så glad att vi har träffats så ofta på sista tiden. Två-tre gånger i veckan faktiskt. Inte dåligt eftersom det går lite tid mellan varven. Men även om vi inte ses så där direkt så ser jag dig på avstånd varje dag och jag tycker verkligen att du är bland det absolut finaste jag sett. Jag blir stolt och glad varje gång jag ser dig. Du är hemma för mig, du är Åtvid.

Jag undrar om du minns första gången vi sågs? Du är ju ganska mycket äldre än mig och har träffat väldigt många människor, så jag kan förstå om du inte minns. Men för mig är det ett starkt barndomsminne. Jag var på bio för första gången i mitt liv. Jag och min kompis Helen såg ”Snövit och de sju dvärgarna”. Jag gissar att jag kan ha varit omkring sju år. Jag minns hur det var att sitta i de blå fåtöljerna och hur jag på barns vis inte satt tillbakalutad, som man senare lärde sig, utan var med i filmen med hela kroppen. Jag var helt tagen av den stora vita duken och det som utspelades därpå. Jag och Helen grät floder – det hade jag verkligen inte räknat med att göra!

Tänk vad du har varit med om. Man brukar ju säga ”tänk om väggar kunde tala”. Vad skulle de välja att berätta då? Kanske något om den allra första tiden när du var brukshotell under källarmästare Allard och hans fru. Då hade du en festvåning med danssalong, en stor och en liten matsal, ett kafé och 14 rum. Det dyraste rummet kostade 1.50 per natt (år 1870), för maten fick man betala mellan 37 och 75 öre och för en flaska bayerskt öl 50 öre. Du minns säkert hur mejeriets personal och elever, kuskar, extra polisman och sjukhuspigan kom och åt frukost bestående av sill och potatis tidiga morgnar. Du kanske skulle välja att berätta om ståhejet och festen när Baron Theodor Adelswärd gifte sig med Louise Douglas år 1901. Då arbetade hotellföreståndarinnan fru Moberg så svetten lackade med att laga smörgåsar och dryck till folket på bruket och godset och middag till tjänstemännen. Du såg säkert hur direktör Rudolf Abelin som hade agerat värd under dagens festligheter strängt förmanade en pojke att väcka honom när bröllopsparet anlände på natten. Pojken missade att väcka direktören och du kanske mer hörde än såg utskällningen som han fick dagen efter? (stycket med husets historia baseras på ”Hotell på patriarkaliskt bruk” av Gösta Adelswärd. Foto nedan: Brukshotellet 1920. Foto. Johan E Thorin)

folketshus4

Jag har ju sett dig så ofta att jag kanske inte ser all skönhet längre. Men jag blev glatt påmind av min bästa kompis Cissi när hon besökte dig första gången och var helt hänförd över ditt trappräcke, dörrarna in till salen och väggarna inne i salen. Berömmet och beundran spillde liksom över lite på mig, ja på hela Åtvidaberg. Jag blev så stolt över dig min fina vän som väcker beundran hos människor som rest runt om i världen och sett otroliga byggnader i främmande länder.

Minns du mina andra besök? Skoldanserna när jag gick i grundskolan? Jag tyckte de var spännande, tyckte du? Hur många dansande personer har du inte sett under din tid? På skoldanser, på fester, på danslektioner? Tålmodigt har du låtit alla trampa på ditt trägolv, trötta luta sig mot dina fönsterkarmar och blicka ut mot natten, i nervositet hålla i dina dörrkarmar och kanske vänslas lite grann i skydd av dina mörka vrår? Eller dina öppna välkomnande dörrar till fritidsgården Lyktan där du gav Åtvids alla ungdomar en självklar plats att vara på. Du ska veta att jag känner många som fortfarande pratar om den lyckliga tiden de hängde där. Tyvärr får inte dagens ungdom uppleva samma sak. Fast jag vet att du önskade att det var möjligt.

Under sju år har jag spelat fars hos dig. Jag älskar att vara där. Scenen du upplåter åt oss, logen som vi har haft i gamla Lyktans lokaler och i år i ett litet rum bredvid köket.

folketshus9_tablå eller teaterpjäs uppförs_år okänt

(Foto ovan: Tablå eller teateruppsättning på Folkets hus, 1900-talets början. Foto: Johan E Thorin)

Du allas vår stolthet, vår fina vän. Och jag är så glad att du återigen har en fin fasad och att du har människor som bor under ditt tak dagligen igen. På så sätt har ju cirkeln slutits. Du började din bana som ett bostadshus.

folketshus10_timmerflottning vid hotelldammen_1902

Timmerflottning år 1901. Foto: Johan E Thorin

folketshus6_Singers sykurs_1927

Singers sykurs i Folkets hus 1927. Foto: Johan E Thorin

folkets hus

Foto: Camilla Smedberg

Bild överst: Johan Thorin år 1900

 

Följ gärna bloggens facebooksida

 

Dela gärna det här inlägget

2 reaktioner på ”Hej min vän!

  1. I trappan upp till samlingssalen sitter tavlor med den ursprungliga färgsättningen på A-salen. Kolla in den!

Lämna ett svar till Inger Fred Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *