Hemma hos … Tuva

”Du kanske undrar varför det är så tomt?”

Vi har precis kommit uppför trappan till övervåningen, passerat en toalettstol i hallen (jodå!) och kommit in i hennes rum.

Jag tittar mig omkring. Så tomt är det inte. Men med en sjuårings mått mätt kanske det är det? Den retoriska frågan indikerar i alla fall att det brukar finnas mycket mer saker i rummet.

”Här”, hon klappar på ena väggen, ”ska vi göra en öppning och då kommer mitt rum att vara även här. Kom ska du få se!”

Tuva Roberthson pilar snabbt som ögat ut genom dörren, passerar hallen och in i ett annat rum. Ett rum under ombyggnad.

bild (35)

”Den här har jag målat alldeles själv!”

Tuva pekar på golvet där en liten vitmålad hylla ligger på ett tidningspapper.

”Det är en mobilhylla. Jag ska ha den över sängen och sängen ska stå här.”

Tuva pekar och måttar i rummets ena hörn.

tuva5

 

Och här ska det vara ett pysselrum, förklarar Tuva och öppnar en liten dörr i rummet. Hon förklarar snabbt vad som ska finnas på de olika hyllorna innan hon med bekymrad hantverksmin vänder sig mot fönstret och påpekar att glaset måste bytas.

Hon rycker lite i glaset:

”Titta här, det är helt löst!”

 

Nu förstår jag plötsligt varför det finns en toalettstol i hallen. Här renoveras det för fullt. Men inte i den takt Tuva önskar förstår jag snart. Mamma Monika och pappa Johan har tuva8inte alls samma ork som hon. Tuva suckar och ser lite bister ut. Det var ju faktiskt meningen att rummet skulle vara klart till jul. Men snart ljusnar hennes ansikte.

”Men när rummet är klart, typ i mars, kommer jag att bli helt happy!”

Nu hoppas hon att de ska måla väggarna vilken dag som helst och sätta upp en blomtapet på ena väggen. Det ska nämligen vara ett sommarrum. I hennes rum idag finns det, förklarar hon med eftertryck, väldigt många rosa saker och det beror på att hon har bott där sedan hon var liten. Nu ska det bli mer som ett tonårsrum och det innebär bland annat att det kommer att finnas en hylla på väggen för smink och smycken.

”Fast jag har inte så mycket smink. Bara pyttelite. Men smycken har jag! Titta!”

Tuva tar fram ett vackert rosafärgat smyckeskrin med pärlhandtag, urskuldar den rosa färgen, och lyfter upp halsband, armband och en liten glittrig sköldpadda. Sköldpaddan är inget smycke egentligen, hon har fått den av tandläkaren. Samma tandläkare som hade bedövning med banansmak, vilket smakade mycket gott.

tuva1tuva2

 

”Det här halsbandet är jättefint. Kolla!

 

 

 

När hon inte målar väggar och mobilhyllor så går Tuva i skolan. I första klass. Hon trivs så där. Hon ser lite bekymrad ut igen. Det skulle nog vara bra om det inte pratades så mycket i klassen, ungefär halva klassen är alldeles för pratsamma. Hon själv då, undrar jag, pratar hon? Svaret lämnar mycket obesvarat:

”Man vet aldrig.”

Men skolan har i alla fall bidragit till att hon lärt sig läsa. Och att hon kan klockan. Tuvas ansikte har ljusnat igen. Det är jättebra att hon kan klockan och kan hålla reda på tiden själv. För då behöver hon inte vänta tills mamma och pappa vaknar på helgerna utan kan gå till kompisar själv. För Monika och Johan sover, enligt Tuva, nämligen jättelänge!  De är riktiga sömntutor, deklarerar hon.

Liksom Tuva har Monika och Johan och storasyster Tilda sina sovrum på övervåningen.

”Vi kan inte titta i mammas lådor, det är privat” förklarar Tuva när vi kikar in i rummen och får mig att känna mig lite som en som just tittar i folks privata lådor. Men jag inser att jag nog inte ska ta åt mig för mycket. Tuva är ärlig, rak på sak och rolig som få.  Hon förklarar att jag ska se upp var jag sätter fötterna i rummet som renoveras. Det kan finnas vassa spikar på golvet.

”Men jag har plockat upp dem jag har hittat och lagt dem där.” Hon pekar på fönsterbrädet.

”Så snällt!” säger jag.

”Ja, fast det var inte för din skull just.”

Vi får många härliga skratt tillsammans under mitt besök. Och det gäller att hänga med i tuva4 svängarna. Hon slår sig ner i soffan i allrummet på övervåningen, plockar fram en bok ur bokhyllan. På framsidan syns en krokodil med napp i sin mun. Hon tittar allvarligt på mig och säger:

”Den här boken påminner om morfar. Han är så barnslig!”

Sedan skuttar hon in i sitt rum igen och visar var på den rosa mattan som kusinernas hund Siv bajsade en gång.

Apropå hundar, har inte Roberthsons en egen hund? Jodå, hon heter Kezzie. Just nu är hon är i hundgården. Och vägg i vägg med hunden bor kaninerna. Och så finns det en katt i familjen också, berättar Tuva. Han heter lille Orvar men kallas Korvar och bor hos farmor och farfar i Bestorp. Det skulle inte funka att ha Korvar i samma hem som Kezzie.

”Kezzie skulle äta upp honom på tio minuter!”

bild (53)

Här syns spår efter hunden Sivs bravader.

Vi går nedför trappan. Tuva tar långa kliv över varannat trappsteg. Tillsammans med Tilda visar hon mig köket och vardagsrummet. Och pappas jaktrum.

”Vilket fint älghorn” säger jag och tittar på hornet som sitter över dörren.

”Ja, hm”, säger Tuva försiktigt, ”det är faktiskt hjort.”

bild (54)

Här visar Tuva och Tilda köket. 🙂

bild (55)

Vardagsrummet

Lagom till fikastunden kommer pappa Johan hem. Vi fikar och pratar. Snart börjar Tuva hoppa på stolen. Hon har kommit på att pappa och hon har en hemlighet tillsammans, de ska baka något till kvällen. Ingen får veta vad det är, de var nere i affären och handlade allt som behövdes igår. Men Tuva bara måste få berätta för mig, om jag lovar att reportaget inte läggs ut före kvällen förstås?

Sagt och gjort. Vi går upp på Tuvas rum, stänger dörren och Tuva berättar med stor inlevelse om bakverket, en nutellakaka. Som jag är helt säker på smakade gudomligt!

bild (57)

 

 

Familjen Roberthson

 

 

 

Vill du läsa fler ”hemma hos” där något av familjens barn visar mig runt, ta del av härliga nostalgifoton av Åtvid eller få kunskap om Åtvid förr – följ då bloggens facebook så får du koll på när nya inlägg läggs ut. Facebooksidan hittar du här.

Vill du läsa andra hemma hos? Länkarna hittar du här:

Hemma hos … Jeff

Hemma hos … Meja

Dela gärna det här inlägget

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *