Valborg anno 1982

Nu är det en bit kvar till nästa Valborg, men tiden går fort och om en månad är det bara ett halvår kvar. Det är lite svårt att föreställa sig. Fast vädret kan vara ungefär som nu. Det kan vara vår eller regn, blåst och iskallt. Man går huttrande och pliktskyldigt till elden och hoppas vid Gud att barnen nöjer sig med en snabbvisit. Har man riktigt otur snöar det till och med och man skippar allt vad grill, valborgsmässoeld och manskör heter. Annat var det när man var ung. Då kunde vädret möjligen vara en besvärande, men aldrig en förhindrande, faktor.

Visst kommer man ihåg när Valborg innebar partaj? Som man såg fram mot det! Första utefesten för året. Hur många av oss har inte cyklat ut till Näbbetorp, på Valborg eller vid andra tillfällen? Lite lagom vingligt ut mot templet, där man kanske hade ett litet välbehövligt stopp, och så grusvägen ut vid Dalhem. Synen som mötte när man kom fram. Fullt med folk överallt och skratt, stoj, hångel och allehanda flaskor. Snygga rena kläder, kanske till och med vita byxor dum som man var, välstajlat hår och så mascara, puder, ögonskugga och kajal där det skulle vara. Framåt natten hade kanske utstyrseln sjangserat något och man var en skugga av den person som många timmar tidigare hade lämnat hemmet. Men kanske gladare – man hade fått ihop det med killen man suktat efter. Eller kanske ledsnare – killen man hade suktat efter hade fått ihop det med någon annan. Eller så hade man gått igenom samtliga stadier, man hade fått ihop det med killen man hade suktat efter, men så hade han gått vidare till nya erövringar. Eller tvärtom – man hade fått ihop det med killen man suktat efter, men ganska snart upptäckt att det kändes helt fel, det var ju egentligen hans kompis man var intresserad av. Ingen ordning på någonting. Alltid var det någon, företrädesvis tjejer, som tjöt så mascaran sprutade. Skönt att vara vuxen, så strulig är man vanligtvis inte längre.

Jag minns skolavslutningen i nian. Vi satt där i skogen i Näbbetorp lite lagom berusade och jag hade hostande provat en killkompis cigarr. Det var mörkt, behagligt, en känsla av sista natten med gänget och så dök plötsligt en lång, gänglig gestalt upp bland träden. Döm om vår förvåning när en av församlingens präster tillika mångas konfirmationspräst stod där framför oss. I mitt minne bar han sin långa svarta prästkappa och gav ett minst sagt kusligt intryck. Jag kan inte tänka mig att han hade prästkappa på sig egentligen, det måste jag ha diktat ihop i efterhand. Han kände väl att han skulle ta sitt ansvar som vuxen och präst och försöka prata lite förnuft med oss. Ni kan ju tänka er hur bra det gick. Vi blev vansinnigt fnissiga och ställde frågor till honom som vi inte skulle ha vågat ställa annars. Stackarn. Men han blev ändå kvar ganska länge, vill jag minnas, och höll det ena förmanande talet efter det andra innan han lommade iväg till nästa grupp ungdomar.

fp1

Firade man inte Valborg i Näbbetorp så gjorde man det i Parken. Nu skulle jag tycka att det vore outhärdligt att vara där en hel kväll. Samma sak med Näbbetorp. Men det tyckte man ju inte då. Det var tvärtom superkul. Alla span man hade, på killar, kompisar, flirter till höger och vänster, små konspirationer, konkurrenter, vuxna som utmärkte sig på något sätt. Man tröttnade aldrig. Och så kom någon fram med något skumt i en flaska och man fick smaka. Man var aldrig rädd för att flaskan skulle innehålla något som inte var bra. Blev man bara lite lagom yr av det var man nöjd. Sedan var man helt plötsligt mer än lite lagom yr och då försvann timmarna i ett nafs.

fp3

Hur många har inte plankat in i parken via stängslen på baksidan?

Kommer ni ihåg när Europe kom till Parken? Det var i glappet mellan att de inte var helt okända men inte heller megakända (förstås – för då hade de ju inte kommit till Parken). Den kvällen träffade jag Micke, min första pojkvän, och vi var tillsammans jäääättelänge. Åtta månader. En enorm tidsrymd när man är 14 år. Som vuxen hinner man gå på två föräldramöten, lika många utvecklingssamtal, vara fikaansvarig på jobbet, veckohandla 32 gånger och bjuda hem bästa kompisparet på middag en gång. Typ. Det är skillnad på nu och då, helt klart. På gott och på ont.

Som sagt, snart bara ett halvår kvar sedan är vi där igen!

Följ gärna bloggen via facebook

Dela gärna det här inlägget

6 reaktioner på ”Valborg anno 1982

  1. I mitten av 50-talet, min tonårstid, var det väldigt viktigt med nya vårkläder på valborgsmässoafton. Dräkt eller ”poplinkappa” med skor och väska som passade till. Vädret spelade ingen roll, det fick vara hur kallt som helst, visa upp sina nya kläder måste man även om man var blåfrusen. Naturligtvis var det folkparken och brasan som var målet för kvällen. Är inte säker men vill minnas att det var fyrverkeri också och fackeltåg till brasan.

    1. Precis så var det Ann Marie! Kommer så väl ihåg fackeltåget från torget upp till Parken och som Du nämner nya Vår kläder naturligtvis. Kallt var det får det mesta om jag minns rätt.Dans på både Nya och Gamla dansbanan.Kommer jag ihåg rätt att en orkester som brukade spela var från Åtvidaberg och hette Ottosons??
      Ja,många roliga minnen från Parken………:))

  2. Vill minnas att det var dans på banor i början på 50-talet. Själv var jag för ung för att både dansa och gå till Parken, men av någon konstig anledning lyckades jag komma in och fick bevittna hur skoj man kunde ha på dansgolvet.

  3. Kommer ihåg parken i mitten av 80 talet då jag och vår Orkester spelade på stora dansbanan.
    Tror det var 86. Det var 20 grader varmt och kanonväder och all publik var utanför staketet.
    Bara ett fåtal som tagit sig in och svängde sina lurviga ben..

  4. Jag minns valborg 1985. Snön hade vräkt ner ett par dagar före och vi gick och klafsade i ett par decimeter blötsnö uppe i parken. Men man brydde sig inte så mycket, det var ändå packat med folk och feststämningen va på topp.

  5. Visst kommer man ihåg när Europé var där. Kommer ihåg att jag tyckte de skrek så dant. Men gillade sången Carrie. Hoppas att ni använder er park till mycket dans. Fler borde ställa upp o komma när tillställningar görs. Det ligger mycket arbete bakom. ?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *